Ibland hör man att det är värderingarna som styr över hur man tänker och är. Men hur och varifrån får man de värderingar man har? Och hur mycket ändrar de sig med tiden?

Kan man resonera sig fram till sina värderingar; eller har man fått dem med modersmjölken, så att man övertagit eller reagerat mot ens föräldrars värderingar? Utvecklas de under livet, eller är de predestinerade så att man har de värderingar man har då man råkar vara född på en viss plats en viss tid? Vågar man ens tänka hur man hade varit om man hade fötts i Nazityskland?

Att jag ställer dessa frågor betyder inte att jag tror att det nödvändigtvis finns definitiva svar på dem, jag tycker mer att det är intressant att väcka tankar runt hur vi är och tänker. Bilden är givande då den visar parametrar man kanske inte direkt tänker på. Sedan finns det även andra intressanta faktorer som t ex socialisering, där man kan gissa att glesbebyggda Sverige inte skulle hamna åt det mest civiliserade hållet.

Hur vetenskaplig bilden är, och hur bra det egentligen är att ägna sig åt förenklande klassificeringar och generaliseringar, är också en fråga… Men bilden väcker tankar, i alla fall hos mig. Och ger mig en ledtråd varför jag är lite fascinerad av Japan, så annorlunda men samtidigt ganska lika. Det vore kul att se en liknande bild över de svenska landskapen, med karga norrlänningar och fryntliga och mer kontinentala skåningar (- med en dialektanalys av Fredrik Lindström)…

Jag kan också undra om det då handlar mer om hur vi tolkar deras uttryck än hur de egentligen är? Dvs finns det någon större skillnad i värderingarna eller är det i grunden samma värderingar som uttrycks på olika sätt? Hinner vi med att ändra eller omtolka våra värderingar när samhället, vår omvärld, utvecklas? Frågor som väcker tankar…