Mellanmjölkens stad

Home
Reflektioner
Mellanmjölkens stad

Mellanmjölkens stad

By There are no tags 0 comments

Kunskap är bra på många sätt. Med kunskap kan man bland annat få syn på saker man inte sett förut, även om de befinner sig mitt framför ens ögon. Med kunskap kan man också få en ny och djupare förståelse av vad det är som står där framför en. Vill du se Västerås med nygamla ögon ska du följa med på Folkhemsturen.

Historikerna Niklas Ulfvebrand och Rebecca Svensson har paketerat delar av sin kunskap om Västerås i något de kallar Folkhemsturen. På Folkhemsturen tar de med oss på en bussresa i tid och rum, till kända och okända Västeråsmiljöer. Vi får höra hur Västerås växte fram som ett typiskt exempel på folkhemsbygget.

Västerås har en lång historia med både höjdpunkter och dalar. En höjdpunkt var under Vasatiden med riksdagarna 1527 och 1544, samt på 1600-talet med Rudbeckius och landets första gymnasium. Vid sekelskiftet runt 1900 var dock Västerås en smått sömnig småstad med ca 10.000 invånare, även om förutsättningarna för vad som skulle ske började sätta sig.

Flera faktorer samverkade som formade det moderna Västerås. En var naturligtvis industrialiseringen, som här kom relativt sent men blev storskalig med giganterna Asea och Metallverken. Dessa stora industrier behövde arbetskraft, som i sin tur behövde bostäder. En viktig faktor i detta bostadsbyggande var begreppet Folkhemmet som stod för ett samhälle som tog väl hand om alla och gav dem trygghet, ett hem med för den tiden hög standard för folket. Idag kan man säga att begreppet Folkhemmet ersatts av Välfärdssamhället.

Västerås var som sagt litet, vilket bland annat innebar att det inte fanns så mycket gammalt att ta hänsyn till när man byggde det nya. Idag pratar vi förtätningar när nya bostäder byggs i städerna, men här byggdes det helt nya stadsdelar på till stor del obebyggd mark. Staden och byggherrarna samarbetade redan då, i ett samförstånd om en slags social ingenjörskonst, där man exempelvis forskade om husmors arbetsplats i köket och byggde de nya köken i de nya husen i de nya stadsdelarna efter de senaste rönen.

Västerås var en dröm för sociala ingenjörer, och det man åstadkom har många kvaliteter som uppskattas än idag. Stora grönytor utomhus, lekplatser för barnen, cykelbanor, huskroppar som inte är för höga eller står för tätt, små butikslokaler i och bland hyreshusen, fjärrvärmen från det stora Kraftvärmeverket, med mera.

1936 skrev en amerikansk journalist vid namn Marquis Childs en rapport om det svenska samhället som fick stor uppmärksamhet internationellt. Boken hette ”Swden – The middle way” och mellanvägen var mellan västs marknadsekonomi och östs planekonomi. Boken kommenterades av USAs store president Franklin D Roosevelt så här: ”I became a good deal interested in the cooperative development in countries abroad, especially Sweden… In Sweden for instance, you have a royal family, a socialist government and a capitalist system. All working happily side by side.”.

Sverige som landet mittemellan, som landet lagom. Precis som Västerås.

Folkhemsturen startar med en film på Elektra med fika i plastmugg och Skogaholmslimpa med prickig korv. Niklas och Rebecca berättar om Västerås historia och bakgrunden till Folkhemstanken innan vi får se en ”propagandafilm” från Västerås kommun om stadens alla fördelar med den unge västeråsaren Lars Lind i huvudrollen.

Sedan blir det en busstur med en SJ-buss av äldre modell från Svenska Omnibussföreningen förbi Vasaparken med Gustav Vasa statyn och dess pendang J. Sigrid Edströms byst framför Ottarkontoret. Vi stannar på Karlsgatan för att få höra om de olika epokernas tidstypiska arkitektur med bland annat ”den liggande skyskrapan” Melkerhuset. Färden går vidare mot Aseastan och Gideonsberg med stjärnhusen och den rymdinspirerade parkeringsplattan/avskjutningsrampen på Vitmåragatan. Vi far vidare över Malmaberg, Stenhagen och stannar till vid Bjurhovda centrum, Västerås bidrag till det sena miljonprogrammets ”betongarkitektur”. Rebecca försöker få oss att se kvaliteterna i området, Bjurhovdatoppen, den gröna gången där man separerar barnen från bilar och trafik. Som okunnig besökare blir det lätt att man bara ser betongen och den enorma parkeringsplatsen.

Som resenär på Folkhemsturen får jag se och höra saker jag inte sett eller hört förut, tänka tankar jag inte tänkt förut. Jag tänker på alla faktorer som bygger en stads kultur. Jag har till exempel inte tidigare tänkt på att Västerås till stor del varit de nyinflyttades stad, dit man kom för att arbeta och där det tog tid innan staden blev riktigt hemma. Samt storskaligheten i industrin, den nästan obefintliga borgarklassen, de nära banden mellan stadens ledning och storindustrin, ingenjörstänkandet på så många områden… Den lagom stora staden, lagom nära Stockholm, bekvämt, förnuftigt, på gränsen till präktigt slätstruket och småtråkigt. Mellanmjölkens stad.

webbredaktör och copywriter Stockholm Västerås
About The Author
Självständig copywriter / skribent med lång erfarenhet

There are no comments yet, but you can be the first



Comments are closed.